Sedan 1969 – samma år som en människa för första gången gick på månen – har EFL framgångsrikt levererat executive education. Under 50 år har ett unikt partnerskap med Ekonomihögskolan i Lund och en stark förankring i näringslivet gjort EFL till ett av regionens starkaste varumärken för utbildningar till yrkesverksamma.
EFL:s 50 år uppmärksammar vi med en artikelserie där vi intervjuar utvalda personer som varit en viktig del av EFL genom åren. I den här artikeln intervjuar vi EFL:s f.d. styrelseordförande Lars H. Bruzelius, som är managementkonsult, författare och docent i företagsekonomi.
Hej Lars! Vad tror du är framgångsreceptet till att EFL framgångsrikt har kunnat leverera executive-utbildningar i ett halvt sekel?
I grunden finns ett allmänt behov av executiveutbildning hos såväl näringsliv som offentlig förvaltning. I tider som präglas av förändring, som varit fallet under alla EFL:s 50 år, är behovet av executivekompetens, och fortlöpande ny sådan, än större. EFL har dessutom under sina 50 år verkat i en region med stark tillväxt, vilket ytterligare drivit på behovet. Flera företag och organisationer i regionen har därför starkt drivit på och även medverkat i EFL:s utveckling.
Behov och efterfrågan måste naturligtvis mötas med ändamålsenliga produkter, dvs utbildningar som erbjuder kunskaper och färdigheter i framkant. Utbildningarna som erbjuds måste hålla hög och jämn kvalitet år ut och år in, vilket varit möjligt tack vare EFL:s grund i Ekonomihögskolan och Ekonomihögskolans forskares och lärares intresse att utveckla och medverka i programmen.
Berätta om EFL:s utveckling under de år du var EFL:s styrelseordförande.
Jag var ordförande i drygt 3 år, från våren 2014 till sommaren 2017. Detta var en oerhört intressant period som innebar stora förändringar och en turn around för EFL.
När jag engagerades som ordförande handlade det till en början till stor del om att få upp lönsamheten. En analys av situationen 2014 visade att EFL då, liksom nu, hade relevanta och bra program och att programutbudet var väl anpassat till marknaden. Däremot hade konkurrensen i EFL:s bransch – executive utbildning – blivit, och är fortfarande, mycket hård med lövtunna marginaler som följd, vilket krävde såväl en ny strategi som ett nytt internt tänk.
Åtgärderna som EFL:s styrelse och ledning vidtog 2014 var ”klassiska”: analysera varje programs förutsättningar för lönsamhet, identifiera åtgärder för att öka intäkter och/eller sänka kostnader, få alla medarbetare att inse situationen och förstå vad som skulle krävas för att vända utvecklingen. Viktigast av alla åtgärder, på kort sikt, var nog att få alla att förstå och acceptera att EFL:s program krävde aktiv, fokuserad, kontinuerlig och personlig försäljning och att alla EFL:s närmaste intressenter på olika sätt måste engageras i detta.
EFL:s turn-around tog inte så lång tid och lönsamheten var återställd efter knappt ett år av hårt och målmedvetet arbete. Nästa stora steg var att återvinna sin huvudmans, dvs. Ekonomihögskolans, förtroende samt insikt om att EFL borde utvecklas till att bli en värdeskapande, ja, till och med värdeförhöjande del av Ekonomihögskolan. Det är ett faktum att det i världen inte finns en riktigt bra Ekonomihögskola utan en egen, bra executive utbildningsverksamhet. Förutom att de två delarna befruktar varandra och skapar förutsättningar för bättre forskning och utbildning så har Ekonomihögskolan i EFL en fin organisation för samverkan med omvärlden, vilket nu blivit allt viktigare för universitet och högskolor.
Vad tycker du är EFL:s främsta kvaliteter?
EFL har genomgående program med god kvalitet, mycket tack vare duktiga, engagerade lärare och forskare från Ekonomihögskolan, samt en god förståelse för vad marknaden efterfrågar. Utan den nära relationen med lärare och forskare skulle EFL nog inte skilja sig från andra executiveutbildningar på marknaden.
En annan viktig faktor är att EFL allt sedan sin start i programmen har varit förankrat i en ”action-learning-reflection”-tradition, vilket innebär aktiv tillämpning av kunskaper på programdeltagarnas problem – och därmed aktiv, reflekterande utveckling av kunskaper och färdigheter. Vidare har EFL haft förmånen att förlägga många av sina program till näraliggande, personliga kursgårdar, vilket ökat förutsättningarna för lärande – även mellan deltagarna.
Varför tycker du att EFL är relevanta? Vilken roll fyller EFL som du ser det?
Företag och organisationer och deras ledare och medarbetare måste kontinuerligt utveckla och förbättra sina managementkunskaper – det livslånga lärandet, såväl för enskilda individer som för hela organisationer, är ett absolut måste. Det är varje managers ansvar, att den organisation hen leder är effektiv, legitim och har förändrings-/utvecklingsförmåga. EFL:s roll är att ge managers kunskap och färdighet att ta och förverkliga detta ansvar!
Hur ser du på EFL:s framtid?
Som jag ser det har EFL – och EFL:s verksamhet – en mycket god framtid. De offentliga organisationerna står inför mycket stora utmaningar som kräver nya organisationslösningar och mycket mer av kreativ, utvecklande, drivande managementkapacitet än tidigare. Här är det mesta ogjort, enligt min mening.
Vidare skulle slagkraften i EFL öka betydligt genom en samordning med LTH men även med andra fakulteter vid Lunds universitet, t.ex. den medicinska. Sjukvårdens organisation – på alla nivåer – ifrågasätts dagligen. Enligt min uppfattning löses inte sjukvårdens problem med mer resurser/pengar, det har prövats under de senaste decennierna utan större förbättringar. I stället krävs nya engagerande organisatoriska – i bred mening och i alla möjliga avseenden – lösningar. För detta krävs att sjukvårdens professioner aktivt involveras från början. Vi har sett hur just organisatoriska innovationer i andra branscher, i synnerhet service- och kunskapsbranscher, på dramatiska sätt kunnat öka effektivitet, legitimitet och arbetsglädje. Här skulle EFL tillsammans med medicinska fakulteten kunna åstadkomma storverk.