Anna Häger Glenngård, forskare inom ekonomistyrning och lärare på bland annat EFL:s kurs Performance Management, beskriver utmaningar i att styra och leda organisationer med prestationsmätning och ger exempel på hur det kan bli när mätverktygen används för att mäta ”fel” saker.
Anna Häger Glenngård, forskare inom ekonomistyrning och lärare på bland annat EFL:s kurs Performance Management, beskriver utmaningar i att styra och leda organisationer med prestationsmätning och ger exempel på hur det kan bli när mätverktygen används för att mäta ”fel” saker.
Att använda prestationsmätning för att styra och leda verksamheter mot uppsatta mål kan vara ett väldigt kraftfullt medel, men det gäller att veta vad man vill mäta och varför. Anna Häger Glenngård, forskare och lärare inom ekonomistyrning och på EFL:s Performance Management, exemplifierar:
– I Sverige har vi högt ställda målsättningar vad gäller trafiksäkerhet. Ett prioriterat område är nykterhet. Vi vill ha nyktra trafikanter på de svenska vägarna. Som ett led i detta arbete utför polisen nykterhetskontroller, så kallade utandningsprov. Statistik från Rikspolisstyrelsens utvärderingsfunktion visar att flest nykterhetskontroller görs på vardagar före klockan 12. Statistik från samma myndighet visar att flest rattfylleriolyckor inträffar på helger efter klockan 20.
Varför gör då polisen flest nykterhetskontroller på vardagsförmiddagar när de flesta rattfylleriolyckor sker på helgkvällar om det övergripande målet är lägre trafikdödlighet till följd av färre onyktra trafikanter?
– En anledning kan vara att det finns en svag koppling mellan målet för den prestation som mäts (antalet kontroller) och det övergripande målet som prestationsmätningen syftar till (färre onyktra trafikanter), berättar Anna. Om en organisation belönas för att göra något ett visst antal gånger kommer medarbetarna sträva efter att göra just det. Även om det innebär att det övergripande målet med verksamheten missas. I en berömd artikel från 1975 beskriver Steven Kerr detta relativt vanliga fenomen som ”The folly of rewarding A while hoping for B”.
Varför blir det så här och varför är detta vanligt?
– Därför att de allra flesta människor strävar efter att göra sådant som uppmärksammas, mäts och belönas snarare än sådant som inte uppmärksammas, mäts och belönas, menar Anna. Prestationsmätning kan vara ett kraftfullt medel för att styra och leda verksamheter mot uppsatta mål. Men det gäller att förstå att vi får vad vi mäter. Det gäller också att förstå att det finns en uppenbar risk att vi inte får vad vi inte mäter. Det kan vara värdefullt att mäta hur många gånger vi gör något om målet med en verksamhet är att göra en viss sak ett visst antal gånger, till exempel ett visst antal nykterhetskontroller. Men det är sannolikt mindre värdefullt om målet med verksamheten är att uppnå ett visst tillstånd i samhället, till exempel lägre trafikdödlighet till följd av färre onyktra trafikanter.
På EFL:s kurs Performance Management, som äger rum 4, 10 och 11 december, träffar du bland annat Anna Häger Glenngård, som tillsammans med övriga EFL-teamet ger dig verktygslådan så att ni kan förbättra styrningen av er verksamhet. Läs mer om Performance Management