Befinner vi oss nu i ett läge där Corporate Social Responsibility (CSR), Corporate Responsibility (CR) samt Corporate Responsibility Performance (CRP) skulle kunna ersättas av en integrerad ”shared values”-modell mellan företagsledning och företagets intressentgrupper för tydliga, låmgsiktiga win-win relationer?  På temat ”från finanskapitalism mot intressentkapitalism” reflekterar forskarna och EFL-medarbetarna Claes Svensson och Gösta Wijk.

Samhällsutvecklingen i demokratiska marknadsekonomier är i allt högre utsträckning beroende av företagens agerande och verksamhet. Detta har fått som effekt att intresset i dag är stort för frågor om företagens roll och ansvar. Svaren på sådana frågor har länge formulerats som olika varianter på att företagen skall bidra till värdeskapande och värdetillväxt i samhället. Detta ter sig för de flesta i dag som tämligen självklart. Följdfrågorna ”för vem” och ” i vilka dimensioner” kräver dock mer kontroversiella ställningstaganden och en diskussion om en explicit formulerad värdeideologi för företaget, d.v.s. vilka skapar värden i företaget och hur företaget kan skapa värden åt dessa intressenter.

Det är i detta perspektiv intressant att notera att när Deloitte 2012 i en stor studie genomförd i 18 olika länder frågade om företagens primära syfte fick man som vanligaste svar ” att förbättra samhället” och inte ”att skapa vinst”.

Vi menar att det i dag finns en tydlig utvecklingstrend med ifrågasättande av Milton Friedmans sedan länge dominerande liberala marknadsekonomiska grundmodellen för företag och ekonomisk utveckling, som vi väljer att benämna FINANSKAPITALISM.  Ägarna, som levererade finansiellt kapital, var där den absolut viktigaste intressenten. När denna modell blev alltför provocerande och ensidigt snäv, utvecklades succesivt stödfunktioner, ofta under beteckningen CSR (Corporate Social Responsibility), senare också CR (Corporate Responsibility) och CRP (Corporate Responsibility Performance).

Vi kan nu urskilja ett antal relevanta megatrender som pekar framåt – bortom finanskapitalism och CSR, CR och CRP:

• Ökade demokratiseringskrav och krav på transparens leder till starkare intressentgrupper
• Ökad globalisering leder till fler intressentgrupper
• Ändrade produktionsförutsättningar och som följd ny syn på kapital/riskkapital och vilket kapital som är central ”key success factor” leder till att fler intressentgrupper blir centrala.
• Ökade krav på hållbarhet som manifesteras i modeller som ”people, planet, profit ” och som ställer krav på bredare fokus än bara finansiella dimensioner.
• Ökade klyftor i samhället som skapar grogrund för social oro och uppgivenhet på många plan, som leder till t.ex. ökad rekrytering till terrorverksamhet (t.ex. IS) och kriminella organisationer.

Dessa megatrender ställer krav på förändring. Man skulle kunna provokativt påstå att sådana förändringar är nödvändiga för att en demokratisk och kapitalistisk marknadsekonomi  skall överleva som ekonomiskt system i framtiden.

Vi ser nu en alternativ modell, INTRESSENTKAPITALISM,  som successivt växer fram (bland annat genom Michael Porters senare arbeten) där företagsledning och styrelse har ett ansvar mot flera intressentgrupper, som levererar resurser av olika slag, och som har karaktär av riskkapital på samma sätt som finansiellt kapital, som ägarintressenten tillhandahåller. I den alternativa modellen gäller det att integrera affärsidé, strategi och ledarskap med ”SHARED VALUES” mellan företagsledningen och företagets intressentgrupper.  Företagsledningen bör medvetet välja och försöka attraherar sådana intressentgrupper som företaget kan bygga shared-values med som innebär att tydliga, långsiktiga ”win-win-relationer” uppnås. Då får CSR, CR och CSP inte rollen av en stödfunktion utan blir integrerade i företagets värdeideologi, som beskriver vilka som är företagets viktigaste intressentgrupper, som bidrar med olika typer av kapital till företaget och på vilket sätt företaget skapar värden åt intressenterna.

Självklart är det också andra aktörer i samhället som har ett stort ansvar. Politiker och forskare/utbildare måste, liksom företagen, alltmer verka utifrån en intressentkapitalistisk modell om vi skall klara en hållbar samhällsutveckling ur sociala, miljömässiga och ekonomiska aspekter. Vi måste därför utveckla vårt kunnande om intressentkapitalism och om vad det får för konsekvenser för utformning av företagens strategiarbete, ledarskap och mangement. Politikerna måste se över lagstiftning i detta hänseende (t.ex. Aktiebolagslagen) samtidigt som vår utbildning av framtida företagsledare måste förnyas.

/ Claes Svensson och Gösta Wijk

Källor:
Claes Svensson & Gösta Wijk: Intressentkapitalism – en fråga för företagsledning nu och i framtiden. Idéskrift, 19 januari 2015. Läs idéskriften
Claes Svensson & Gösta Wijk: Bort från aktieägarvärdet. Dagens industri Debatt, 20 april 2013. Läs artikeln