Under de tio senaste åren har EFL satt 150 styrelseledamöter och VD:ar i skolbänken. Vad har hänt på 10 år?
Under de tio senaste åren har EFL satt 150 styrelseledamöter och VD:ar i skolbänken. EFLs Styrelseprogram har gått för fulla hus i Lund sedan 2000 där utbildningen genomförts med en programstart årligen. Utbildningen är den enda av sitt slag i Sverige. I torsdags var det dags för start av den tionde omgången.– I Sverige finns det ca 325 000 aktiebolag. För att få ett aktivt styrelsearbete bör dessa ha minst tre engagerade ledamöter i sina respektive styrelser. Detta innebär i runda slängar en miljon styrelseposter så här finns det att göra! Alla har inte behov av en aktiv styrelse, långt ifrån, men det ger ändå en tydlig fingervisning om att utbildning inom området behövs, säger Matts Kärreman forskare inom Corporate Governance vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet och akademiskt ansvarig för EFLs Styrelseprogram.EFLs Styrelseprogram är en exklusiv utbildning i Corporate Governance och fokuserar på hur effektivt styrelsearbete bedrivs i praktiken. Utbildningen vänder sig till styrelseledamöter och VD:ar. Antalet platser är begränsat och de som vill gå får ansöka om en plats.
Trender i styrelserummen
Vad gäller deltagarna ser Matts en större heterogenitet idag än för tio år sedan. Andel kvinnor har också ökat markant. Vid första starten fanns en kvinnlig deltagare. I år är siffran trettio procent. Synsättet på styrelseuppdrag är också annorlunda idag. Förr såg man ofta vikten av att ha ett känt namn i styrelsen som kunde hjälpa företaget genom att vara en dörröppnare. Idag lägger man vikt vid att personen engagerar sig, avsätter tid och arbetar aktivt med företagets strategiska utveckling.
– Vad gäller utbildningsprogrammets utveckling kan jag konstatera att innehållet och deltagarnas behov avseende utbildningens olika teman är mer beständigt över tiden än jag kanske trodde när vi lanserade utbildningen. Vid utformningen av utbildning av detta slag som kan liknas vid en certifiering eller diplomering inom ett område försöker man skapa ett innehåll som håller över tiden. Tanken är ju att oavsett om man gick utbildningen för länge sedan eller nyligen så ska deltagarna tala samma språk. Eftersom detta var ett helt nytt område när vi först startade utbildningen var det ovisst hur utveckling skulle se ut. En del teman har vi anpassat under årens lopp, men vi kan konstatera att stommen håller, säger Matts.
Nytt för i år är att EFL i samarbete med Stockholms Handelskammare även startat upp EFLs Styrelseprogram i Stockholm. Den första gruppen som har Stockholm som bas påbörjade sin utbildning i september månad. Nytt för i år är också att avsnittet om Internationell Corporate Governance förläggs i London och dit kommer både deltagarna från Stockholm och Lund att åka.
– Deltagarna sätter verkligen sin prägel på den här utbildningen. Det som är likt från år till år är dynamiken, men diskussionerna skiljer sig kraftigt åt. Jag kommer precis från vårt startinternat och de diskussioner vi hade om HQ-Bank idag liknar ingenting som jag haft med tidigare grupper. Det blir nästan alltid så att det något eller några aktuella case eller ny reform blir en referens som vi återkommer till under ett program. Programmet förnyas varje år genom nya case och gäster, sägerr Matts.
Trender inom styrelsearbete
Forskarteamet som Matts tillhör på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet har sedan 1994 gjort omfattande studier för att ta en temperaturmätning på svenska börsbolags styrelserum. Vad lägger de störst viktig vid? Vilka kriterier rankas högst? En tydlig trend som de kan se är att fokus har skiftat från en industriell orientering mot en finansiell orientering. Avkastningsgrad rankas exempelvis betydligt högre i styrelserummen idag. Data till nästkommande rapport är insamlad genom ett samarbete mellan universiteten i Växjö och Lund och kommer att presenteras nästa år.