Med den gemensamma ambitionen att utveckla det regionala och nationella näringslivet inleder Svenskt Näringsliv och EFL ett idérikt samarbete. Vi intervjuar Carina Centrén, regionchef för Svenskt Näringsliv Skåne, kring hennes tankar om ett medlemskap i EFL:s företagsnätverk, hur Svenskt Näringsliv arbetar och deras viktigaste mål.
Hej Carina! Varför ser ni EFL som en relevant samarbetspartner och vad ser ni fram emot som nya medlemmar i EFL:s företagsnätverk?
Vi hoppas vi få relevanta kontakter och kompetensutveckling till vårt arbete med att förbättra förutsättningarna för näringslivet i Sverige. Dels genom berättelser från företag om vad de anser bör förändras och dels att få fler företagare som engagerar sig i vårt påverkansarbete. Vidare ser vi medlemskapet som en möjlighet till kompetensutveckling inom olika områden för våra medarbetare. Men självklart även att vi genom vår bredd kan dela med oss till övriga medlemmar in nätverket.
Berätta om Svenskt Näringsliv!
Svenskt Näringsliv är företagens främsta företrädare i Sverige. Vi driver frågor som är gemensamma för alla företag, för att skapa bättre villkor för företagande i vårt land och för att företagsamma människor ska ha bästa möjliga förutsättningar.
Svenskt Näringsliv består av 60 000 små, medelstora och stora företag. I Svenskt Näringsliv samverkar 50 branschföreningar och arbetsgivarförbund vilket innebär en unik bredd och kraft.
Hur arbetar ni för att lyckas med detta?
Vi arbetar med opinionsbildning och kunskapsspridning, utvecklar nya idéer och tar fram konkreta förslag för att skapa bättre villkor för företagsamheten. Vårt arbete är både lokalt, nationellt och internationellt. Vår påverkanskraft är stor dels genom vår närvaro i 21 regioner vilket gör att vi på så sätt når beslutsfattare över hela landet. Våra experter på vårt huvudkontor i Stockholm driver ett aktivt påverkansarbete mot riksdag och regering och från vårt kontor i Bryssel bevakar och påverkar vi beslutsfattandet inom EU.
Vilka är era viktigaste mål?
Viktiga mål för Svenskt Näringsliv är att fler ska förstå att marknadsekonomi är avgörande för välstånd, tillväxt och hållbar utveckling. Vidare att Sverige ska ha en väl fungerande arbetsmarknadsmodell och ett utbildningssystem som underlättar företagens kompetensförsörjning. Myndighetsutövningen måste bli effektivare och vara mera serviceinriktad. Företagen i Sverige ska ha god tillgång till globala marknader genom frihandel och transparenta regelverk.
Hur ser ni på kompetensutveckling och hur arbetar ni med detta?
Kompetensutveckling i arbetslivet är en central fråga i ett näringsliv som ständigt förändras. Omvärldskonkurrens, digitalisering och automatisering påverkar många företag, verksamheter och yrken. Att medarbetarna har rätt kompetens i en sådan förändring kräver kontinuerligt lärande och utveckling på arbetsplatserna. Kompetensutveckling kan stärka både medarbetares ställning på arbetsmarknaden och företagens konkurrenskraft.
De utbildningspolitiska frågorna är centrala för svenska företag, de avgör företagens nutida och framtida kompetensförsörjning. Kompetensförsörjningen i sin tur är en ödesfråga för företagens konkurrenskraft. Därför krävs utbildning av högsta kvalitet och relevans och det måste gälla för hela utbildningskedjan – från grundskola till högre utbildning
Genom analyser och rapporter för vi ett kontinuerlig påverkansarbete såväl regionalt som nationellt. Bland annat genomför vi en omfattande undersökning bland medlemsföretagen som vi kallar rekryteringsenkäten. Syftet är att kartlägga företagens kompetensbehov, rekryteringsmönster och deras uppfattning om tillgången på kompetent arbetskraft. Med utgångspunkt från resultaten i enkäten vill vi bidra till diskussionen om den svenska arbetsmarknadens funktion med målsättningen att företagens kompetensbehov tillgodoses. Vi kommer med förslag på vad som behöver förbättras och förändras i allt från utbildning till validering och samarbete med näringslivet.
